Milliwayz / Knasus

Gidean was born somewhere in the borderland between The Myridian Strip and Minmatar Republic. His parents moved there for the wonderfull beauty of the nebulas, and the peace and quiet that the Amarr Empire promised for those who decided to move there. The Myridian Strip was first and foremost a vacation resort, but many chose to move there to settle down.

After only a few years the peace and quietness was abrupt broken. The Blood Raiders, whos space were not far from the strip, caught the oppertunity and formed an invasion. Many people died and the battles was unfair and extremly bloody.

The Foyd family, with their three year old amarrillian son, fled towards the shuttlebay of the station, where they recently had taken refuge at. The only problem was, the Blood Raiders had already invaded the station and battle was fought almost everywhere, it seemed, near the hangar section of the station. They looked everywhere, but wherever they went, they hit a dead end. No where to go, without meeting the blasters of enemy troops. What should we do? - They thought for themselves. The noises of battle and footsteps came even closer now, from every direction. "Quickly son, get into this vent and dont you come out until its safe!" A cold and sudden silence fell during a couple of seconds. Gidean looked up into the eyes of his parents, filled with tears. "We love you Gidean, dont you ever forget that." - Those where the last words he ever heard from his parents, whom were shot down not long after Gidean had disappeared into the windy ventilation system.

Gidean crawled, crying and frustrated. Three years old, alone and no where to go. He crawled and he crawled in those vents. Suddenly he heard some voices, some friendly voices. It was the nice people from the slave section of the station. The ones who use to make food in the restaurants of the station. He recognized at least one of the voices as Margun Jatar, the friendly lady who gave him and his parents food during the first week of battle, when this station still was safe. He crawled towards the voice, knowing that there's may be someone nice and friendly at the source of it.

The very young boy slowly crawled out of the vent, looking from side to side in fright. "You poor child! Where did you come from? Wait... you are that boy from table fourteen. Tell me lad, where's your mom and dad?"

The boy was taken care of by Margun and her fellow cell mates. The battles never reached the jail-part of the station. After the raid was over they sneaked up to the shuttlebay, finding only three shuttles in hangar. Two they soon discovered had been broken by enemy fire and bombardments from capitalships outside, shooting into the hangar in purpose to destroy anyone trying to flee. The one shuttle that wasnt damaged was an of Amarr design. The five surviving, rough looking prisoners, including the boy, entered and tried to figure out how it worked.

The minmatar slaves had never seen the cockpit of an amarrillian vessel before. The boy took some steps towards the controlpanel. Pressing a small yellow button. "Mi...la... aawei!" He said. The shuttle powered up and autopilot kindly asked where the happy travellers vishes to go this fine day. The shuttle went towards Minmatar Republic and meanwhile, the group of people was trying to decide what to call the young boy. A young girl, Jaalrea, suddely flashed her eyes upon Margun. "What was it the boy said when he found the button Margun? Mill... Milliways? Yes that is his name! What do you think Margun? Can we call the boy... Milliways?"

Margun smiled and looked at Milliways. "Yes that's your name, Milliways. Milliways the navigator."

That was the end of the first chapter - The Birth.

---

Nu är det jul och jag har åter igen blivit rik. =) 500kr av brorsan, samt 50kr i vinstpengar i en trisslott. Lite vantar fick man också, kan ju vara bra! En sjuhelvetes massa godis, nu kommer jag bli tjock - och Annika glad.

Vet inte vad som händer till nyår, det ryktas om att det ska bli lite återträff med polarna här uppe i dalarna. Får se hur det blir med den saken. *Hoppas*.

Nu verkar det ha lugnat ner sig på Gamingeye också. Konsol- och PC-sektionen har ju slagits ihop. Det har inte riktigt fallit mig i smaken att det kom så plötsligt och utan förvarning. Jag kommer lyckligtvis att gå ned till att arbeta med evenemang och reportage, troligtvis, vilket är något som kommer ge mig mer tid åt plugget och sen får jag ju så klart hålla på med det jag kanske fixar bäst på sidan. Att tjata på skribenter, som inte lyssnar, har inte riktigt varit så kul alla gånger.

Fick ett roligt god jul -mail av Erling Ellingsen på Funcom. Han skickade med en bild på en fet tomte, jag skrev tillbaka att den liknade honom. Hoppas att han blev glad =).

Fick nyss en snilleblixt och ska börja skriva en lång biografi om min karaktär i EVE-Online. Den ska vara på engelska och jag kommer att publicera den här på bloggen så snart den är klar.

För övrigt har jag lyckats ganska bra med mitt sista spel till kursen Experimentell Spelmekanik. Det handlar om en tomte (spelare ett) som slänger paketbomber på en emopojke (spelare två), som har en hjälp-planka (spelare tre) so skyddar honom och hjälper honom att skalla tomten i arslet. Brorsans ungar har testat och gillade det, fick även morsan och farsan att spela det. Dock fick jag ingen riktig utmaning förren jag spelade mot bröderna. Blev en riktig utmaning och jag har hittat några buggar som jag måste fixa. Kul partyspel är det iaf. =)

Nä nu ska jag upp och kolla färdigt på "Tomten är far till alla barnen". Ses nästa bloggtillfälle och en riktigt god jul!

Gott nytt år ska ni fan inte ha... än, det är ju några dagar kvar på detta året ;)

Jag blir så arg på vissa personer som man ska få lov att jobba med. Försöker leka ofelbar genom att påpeka dumma saker när han själv skriver saker som inte går att läsa. Alltså, han om någon ska vara tyst. Blir så otroligt störd på folk som inte vet vad de snackar om. Alltså om man ska vara viktigpetter så kan man väl åtminstone vara det bra! Den här snubben har noll koll själv på vad han själv snackar om. Shit! Om du läser det här så stoppa upp ett finger i röven och försvinn!

Nog om det. Fick lov att avreagera mig.

Nu kommer senaste nytt från gammalt tok! Jag lovade er en bild på mig, Nicke och Ölf när vi varit Body Pump -vikarier. Vi var riktigt fint målade och var så stolta att kameran kom fram. Oj oj oj vilka vackra själar!

För några dagar sedan, var jag och Nicke ute på äventyr! Vi gick till Benidorm och handlade pizza. Äventyret var väldigt intressant, så vi fick lov att dokumentera lite. Här kommer en bild på när nicke dödar sina sopor innan avfärd. Sen kommer en bild på när vi ska till att gå iväg!